Rördrommen i Dalsland 2012
En av årets utsedda riksinventeringsarter var rördrom. För Dalslands vidkommande har arten sedan länge ett fäste främst i Vänerns vassvikar och 2012 utgjorde inget undantag. Endast en spelande fågel fanns utanför vänerområdet, nämligen vid Hästefjorden. Dalsland är inte känt för några stora vassområden och samtliga lokaler hyser därför vardera en tutande fågel. Endast i Tösse skärgård kan det vissa år finnas 2-3 ropande fåglar spritt i olika vikar och vassbälten. Även i Åmålsviken kan det råda viss osäkerhet om det rör sig om en eller två tutande individer då det sker viss förflyttning mellan småvikarna under tidig vår.
Dagens dalsländska population är också i hög grad knuten till den norra vänerkusten. I jämförelse med bruna kärrhöken verkar rördrommen knuten till något större vassområden. Rördrommen behöver sannolikt vassen som direkt skydd medan bruna kärrhöken verkar kunna häcka i mycket små vassdungar under förutsättning att omgivande lämpliga jakmarker finns. Flera vassrika lokaler verkar dock inte attrahera rördrommen nämnvärt. Dessa utgörs ofta av bladvassar som växer på grunda stränder och ofta med starrvegetation i botten. Till denna kategori hör flera sjöar som varit utsatta för sänkning, som t.ex Haseråssjön i Åmåls kommun. Även en fågelsjö som Gösjön har haft svårt att attrahera rördrom och även här växer vassen på grundare mark. Stabila rördromslokaler utgörs däremot oftast av vassar som står med ”fötterna i vattnet” och har rik tilllgång på grodor och vitfisk.
En tidigare lokal (Hängeleviken) hyste inga rördrommar 2012, sannolikt beroende på att den snörika vintern 2009-2010 medfört att all vass tryckts ner och gjort lokalen ointressant för arten.
Efter upprop via mejlinglistan ”Dalslandsskådarn” inkom en hel del rapporter på Svalan. Denna slutrapport utgör delvis en
sammanställning av Svalan-rapporteringen samt lite ”handpåläggning” när det är uppenbart att dubbelrapportering av samma fågel skett från två närliggande lokaler. I vissa fall har rapporteringen uppgett den plats där observatören är placerad och inte platsen där den inrapporterade fågeln befunnit sig.
Lokaler med tutande fåglar 2012 (från norr till söder)
1. Norra Viken (Åmål) 2. Knyttkärrsviken (Åmål) 3. Tösse skärgård (Åmål) 4. Tydjesjön (Åmål) 5. Vikevassen (Åmål) 6. Ryrsjön (Mellerud) 7. Holmsåns mynning (Mellerud) 8. Svartebäck (Mellerud) 9. Hästefjorden, Åarna (Vänersborg)
Sammanlagt 9 tutande individer med ev. ytterligare en fågel vardera i Åmålsviken resp. Tösse skärgård. Årets resultat 9-11 tutande fåglar kan jämföras med tidigare års resultat nedan. Sedan år 2000 har antalet spelande rördrommar i Dalsland varit följande: 2000: 8, 2001: 9, 2002: 8, 2003:11, 2004:15-16, 2005:16, 2006:11, 2007:12, 2008:15, 2009:15, 2010: 7, 2011:8. Årets resultat är alltså en svag uppgång sedan bottenåret 2010 men klart under toppåren med kanske 16 tutande fåglar. I ”Guide till Dalslands fåglar” anges: ”I Dalsland finns årligen 15 tutande hanar.” Femton är nog en bra siffra på antalet lämpliga rördromslokaler i Dalsland. Att sedan inte alla är besatta årligen är ju en annan femma.
Roger Gran